Kajsa Svensson

Sitter och funderar lite. Man lägger ner så mycket energi på vissa saker som egentligen borde vara så självklara. Människor som kommer på hur de känner när det är försent. Försent för att ställa allt till rätta. Människor med olika smak. Råa människor som gör saker enbart för att såra någon annan. Var tog moralen vägen? Sex är något man ska ha, precis som man ska dricka vatten. Var tog känslan i det hela vägen? Saker ska ta tid. Man ska vara si och så. Nå upp till alla omöjliga krav som ställs. Aldrig nöjd. När blev allt så komplicerat? Sen när är det okej att vara känslomässigt och sexuellt involverad i mer än en person samtidigt? När blev allt en lek? Måste man vara perfekt för att uppnå lycka? Är det för jobbigt att älska någon? Finns det ingen spänning i det längre? Är det ligga och dra som gäller? Är det ute att ha ett förhållande? Finns ingen mening med att lägga ner energi. Var tog romantiken vägen? Att såra någon ingår i vardagen. Omognad går längre upp i åldrarna. Att vara rädd om sig själv. Att våga ge sig ut. Våga släppa in någon. Ge och ta. Frestelser. Motstå. Rädslan att fastna. Ensam är stark, eller hur var det? Förlåtelse. Dåligt samvete. Lite sömn och mycket tankar. Lösningar som borde vara självklara. Fly. Omodernt att visa känslor? Kluven. Envishet. Grubbla. Grubbla lite till. Rätt eller fel? Är det okej? Andas. Återta. Revange. Glädje. Depression. STOP!

Tar det någonsin stopp?