Kajsa Svensson

Idag har jag en sådan där bra känsla i kroppen, en varm, pirrig känsla i magen, iskalla händer och gåshud på hela kroppen. Hjärtat slår tungt i bröstet i ett högt tempo.  Samma känsla som man får när man hör en låt som påminner en om en bra upplevelse, när man står på startlinjen till ett lopp, när man kysser den man älskar, går ut på dansgolvet och hör sin favorit låt. Känslan när man precis går ut på en scen och ställer sig inför en folkskara, öppnar munnen och släpper ut alla toner och känslor man har i sig. Står på skolgården och sjunger  ”en vänlig grönska”  inför en svårfångad publik som anser att man förstör det hela med stämmor, men man själv får gåshud på armarna. När man sitter vid pianot, blundar och låter fingrarna styra melodin.

Känslan då man greppar klubban i handen, rättar till kaptensbindeln, tröjan, shortsen, strumporna, skorna och sätter foten på planen.  Tar i hand med domarna och motståndarens kapten, önskar henne lycka till och väntar på att startsignalen ska gå. Känns som om väntan aldrig ska ta slut. Nervositeten är enorm men motivationen och viljan att vinna är större, mycket större. Kroppen skakar nästan av alla känslor som bubblar upp inom en.  Signalen går och spelet är igång. Efter ett stressigt byte förvandlas känslan till andfåddhet  och man är med i matchen.

Den här känslan har jag varit av med i princip hela säsongen. Allt har gått på automatik, spelat för att man ska spela, kämpat för att man ska kämpa, helt utan känslor. Men nu är den äntligen tillbaka vilket är jävligt skönt! Dagens match och de kommande 4 som är kvar ska spelas med glädje, vilja och en jävla massa känsla.

Tjejer, idag är det match! Nu taggar vi till ;)  
GAMEDAY BABY