Kajsa Svensson

De flesta som läser den här bloggen vet vem jag är men tänkte ta det en gång till ;)
Jag är en väldigt sprallig och oftast rastlös person som helst vill ha så mycket som möjligt att göra. Nej jag har inte alltid myror i brallan utan klarar faktiskt av att avnjuta en hel södag framför tv'n. Har även ett bra tålamod och lyssnar gärna. Även om jag är sprallig är jag oftast rätt lugn. Jag är väldigt mån om mina vänner och nära och kära. Låter väldigt ofta andra komma före mig själv vilket inte är så bra i alla lägen men är man omtänksam så är man. Jag är en mästare på att skjuta upp saker och det där med stress är inte min grej. Istället stänger jag av och tar  tag i det när jag känner för det. Smart? hmm skulle nog beskriva mig som realistisk istället. Nej jag är inte korkad utan mer kreativt lagd ;)

Jag är en väldigt social person och kan ibland ha svårt för att vara tyst. Ser dock inte det som någon nackdel :)
Jag är engagerad i det jag gör, dvs om jag tycker om det, annars brukar det läggas åt sidan. Envis som en åsna vilket har sina för- och nackdelar men jag är inte omöjlig. Jag vet absolut inte vad jag vill göra med mitt liv förutom att påverka andra på ett positivt sätt. Så om någon vet ett kanon yrke där jag kan göra det och som passar min personlighet, säg till!

Min kropp är jag nöjd med. Klart man klagar lite hit och dit på olika saker men det gör ju alla, ingen är perfekt. Det enda jag önskar var att jag vore lite längre, iaf över 1.70. Mitt självförtroende är väl rätt bra, inga större problem.  Det är lite sämre på plan men det byggs upp varje träning. Pojkar kan trycka ner en men det tär mer på hjärtat än självförtroendet.

Något jag är väldigt rädd för är att sjunga inför mina närmsta och en mindre skara. Jag har inga problem med att ställa mig inför en fullsatt aula eller kyrka, inte ens globen skrämmer mig. Men att stå inför sina 4-5 närmsta i ett litet rum skrämmer skiten ur mig. Varför? Inför 500 pers kan ingen döma en, du behöver inte ha ögonkontakt med någon speciell utan kan bara uppskattas av alla de som sitter där. Men i ett litet rum kommer du ingenstans, du är fast, tvingad att möta blickarna och höra det de har att säga. Nej jag har inte problem att ta kritik, däremot svårt för att ta emot beröm. Tycker det är bättre att någon annan får den berömmen än jag.

Jag är väldigt öppen, då menar jag väldigt öppen. Skämms inte för att prata om något med någon. Jag är oftast glad och när jag är ledsen/arg är jag väldigt bra på att gömma mina känslor för att ingen annan ska dras ner. Varför ska någon annan dras med mina problem liksom? Men jag är nog oftast glad. Är jag arg varar det i ca 5-10 minuter sen är det över. Gråter vääääldigt sällan. När det händer måste jag ha blivit ordentligt sårad.

Så nu har jag blottat mig lite.. Resten får ni besvarat de andra 29 dagarna :)